Image via ETC
På Bok- och bibliotekmässan köpte jag Daniel Ankarloos nya bok Marknadsmyter. Nu är den utläst och här kommer lite kommentarer.

På baksidan av boken står bland annat “Det som skiljer Daniel Ankarloo från andra ekonomer är att han tar dig med, steg för steg. Det är inte den sista tesen som presenteras som sanning, utan du kan följa honom i hans egen undersökning av ett påstående från andra.”

Det är sant, men inte riktigt så enkelt. De två första delarna av boken (av sex) är tunga. För alla oss som varken är ekonomer eller statsvetare så är det inte helt enkelt att följa med i turerna, trots att de är utskrivna. Lite som när man lär sig en ny tur i bugg eller en ny teknik i aikido. Man ser att det fungerar men är inte riktigt säker på hur det gick till.

När man väl har tagit sig genom de två första delarna så går det betydligt lättare. Men de två första delarna behövs för att de sista 4 ska bli begripliga, om man som sagt inte har läst liknande förut.

Om man, som jag har, har hört Daniel tala/hålla föreläsning/samtala/debattera någon gång så är det lätt att höra hans smått ettriga stämma i texten. Det gör behållningen större.

Den, behållningen, dras dock ner en aning av akademiskan. Akademiska kan vara kul men ibland blir det för mycket. Som följande inledning av en mening från sidan 66:

För att förenkla komplexa frågor en aning, så är det min grundläggande antagande för den analys som följer i dessa kapitel, att utvecklignen av den nyinstutionella teoretiska begreppsapparaten är konsekvensen av två olika utvecklingstendenser:

Så långa bör inte meningar vara, och de bör inte ha så många inskjutna bisatser. Det blir bara jobbigt.

Trots allt så är det en läsvärd bok om man är intresserad om modern politisk diskussion. Den är tillsammans med Daniels förra bok “Kris i väldfärdsfrågan” något som alla med makt som säger sig värna välfärdsstaten borde läsa. De utan direkt inflytande borde också läsa den om man vill bevara och utveckla välfärden.

Andra bloggar om: Marknadsmyter, Daniel Ankarloos, nyliberalism, ekonomi

Image via WikipediaSamtidigt som Socialdemokraterna bestämmer sig för att samarbeta med Miljöpartiet på ett sätt som borde få fackföreningarna att gå i taket finns det sossar som jobbar på i riksdagen med saker som berör demokratin och folks vardag.

Jag talar om en motion från Johan Löfstrand och Louise Malmström om föreningsfrihet för unga.

De tar upp det problemet som många unga har när de bildar en förening. De får inget bankkonto eller organisationsnummer. Något som leder till att de inte kan få bidrag, de bidrag de har rätt till. Allt för att de inte har myndiga styrelseledamöter. Givetvis ska föreningsfriheten även gälla ungdomar.

Förhoppningsvis löser sig frågan genom statsbidragsutredningen som är i genomförande. Om inte så behöver det lösa sig ändå.

Andra bloggar om: Föreningsfrihet, ungdomspolitik, socialdemokraterna, Louise Malmström, Johan Löfstrand

Vänsterpartiet drivet en kampanj som heter Fråga Folket. EU:s nya grundlag kommer att stå över svensk grundlag. Det finns massor av saker som är dålig kring den. Sålunda en liten insändare om EU:s nya grundlag.

Jag vill också bestämma

EU ska få en ny grundlag. En lag som förändrar inte bara EU utan även Sverige. Riksdagen ska godkänna den. Men det var inget som diskuterades vid valet. Inte heller tycker riksdagen att de behöver två omröstningar som lagen säger att det ska vara när grundlagen ändras.
Det EU som nu blir, är inte det EU vi röstade om medlemskap. Att ändra grundlag är en fråga för hela folket. Därför bör riksdagen fråga folket vad vi tycker. Folkomrösta om EU:s nya grundlag.

Kverulant.

Andra bloggar om EU:s nya grundlag:
Magnus orerar
Magnus orerar 2
Intisbloggen
Fredrich Legnemark
Fredrich Legnemark 2
Max Andersson
Max Andersson 2
Magnus Alhkvist
Rick Falkvinge
Kommunisternas blogg

Andra bloggar om: Demokrati, Fråga folket, EU, insändare, Lissabonfördraget